I vanliga fall brukar jag ha ett enormt tålamod i det mesta... men INTE idag.
Telefonen ringde...
- Hej det är Plutostina (eller det sa jag ju inte, utan vad jag heter irl)
- Hej, jag söker din make (fast han sa ju hans namn)
- Vad gäller det?
- Jag ringer från Tele2
- Är vi kunder hos er?
- Nej
- Varför ringer du hit då? Har du hört talas om NIX-registret?
- Jo, men jag söker din man eftersom han har företag
- Telefonen är registrerad på mig, mitt namn är Plutostina och jag är privatperson. Alltså får ni inte ringa hit.
- Men jag söker din make
- Telefonen står på mig, jag är privatperson, så hur har ni fått detta nummer?
- Han står registrerad på numret (undrar vart? inte hittar någon hans namn på vårt telefonnummer via hitta eller eniro i alla fall, och enl maken själv har han inte uppgett vårt hemnummer till något register)
- Men telefonen står på mig, jag är privatperson
- Jag ringer för att han har företag
- Då får ni ringa på hans företagstelefon istället
- Vad är det för nummer?
- Det kan ni slå upp själva
*pang* ... så åkte luren på och jag kokade.
Nu har jag vräkt ur mig en del.
Lite dåligt samvete fick jag efter att jag hade slängt på luren för jag vet att det är deras jobb, men jag är så j*la trött på dessa Tele2-säljare som jagar oss och har jagat oss i flera månader (om nu det räcker)!
(...och ni som verkligen känner mig vet att det går långt innan det finns svordomar i mitt språk)
